Kom på besök lördag-söndag. Vill egentligen inte ens nämna de då det var en av de värsta nätterna i mitt liv. Fjalar hjälpte inte till heller.. Så här buffade h*n när de var som värst...
Bakgrundsmusiken som blev var faktiskt av en slump men den fångar mina känslor av natten så jag valde att ha den kvar ;)
Idag har vi varit på vår första träff med föräldragruppen på mvc. Vi var sammanlagt tre par, det kändes fjuttigt och lite lamt. Meningen är väl att man ska skaffa nya vänner i samma livsfas som barnmorskestudenten så fint la fram det och finns de bara två andra par att välja mellan så blir det ju inte så lätt att hitta några man verkligen klickar med och är det då bara det ena paret ja då blir de lite hödstadiemobbningskänsla över det hela.
Jag var i alla fall längst gången vilket jag tyckte var lite skumt då min barnmorska ville ha in mig i en ännu senare grupp men jag "gick bakom ryggen" på henne och anmälde mig till denna. Hade inga som helst förväntningar inför mötet då de enda man egentligen har sett från föräldragrupper är den amerikanska versionen där mannen och kvinnan sitter tillsammans och andas ikapp, det var inget av den varan idag. Jag satt på min plats och Peter på sin och vi andades nog inte ikapp, inte medvetet i alla fall.
Det vi däremot fick göra var att utav ca 20 bilder välja en bild som reprensenterade våra känslor inför förlossningen. Peter tyckte de var lite flummigt och valde en väldigt fin bild på en man som beskyddande höll om sina gravida kvinna. Han motiverade de med att han skulle finnas där för mig som ett stöd under förlossningen och det fick han godkänt i min bok för. Jag valde däremot en bild på massa fiskar i ett blått hav. Min motivering var att jag längtade, efter att möta bebis, och att få känna mig fri igen. Fri från krämpor och en kropp som tillhör någon annan. Nu vet jag att jag säkert inte kommer tycka att förlossningen i sig är särskilt smärtfri eller så men på nått sätt föll bilden mig i smaken då den fick mig att tänka på snorkling och de längtar jag ju också till.
Efteråt satt vi (P och jag) och pratade om vad vi tyckte om föräldragruppen. Jag sa att jag trodde att det skulle ge Peter mest med tanke på att jag redan satt mig in i mycket praktiskt och har mina underbara morsor i preggogruppen (ett gäng som jag "träffat" online) att ventilera med. Peter skrattade och tyckte mest att de hela var min skull. Hur som helst var de mysigt att få höra lite manliga åsikter och tror P kommer få bra uppbackning från vissa av papporna då den ena tyckte jag skulle sluta längta, gå på bio och fan nöja mig med att bo på hisingen några år framöver men det gott folk är en helt annan historia. Nu är det dags för jobb om foglossningarna bär mig så långt.
Under de senaste åren har jag varit på jakt efter dubbelgångare till människor jag känner. Jag har hittills lyckas fånga tre på bild men jakten fortsätter än. Har ni någonsin stött på er dubbelgångare eller finns de någon kändis ni är lik?
Jag har fått höra att jag är lik Amy Lee men tror de mest handlar om att vi har samma hår- och ögonfärg och inte så mycket annat. Men ni kan väl hålla utkik efter min dubbelgångare där ute är ni snälla?! och om ni stöter på henne/honom så ta för fan en bild, annars är risken att jag kommer vara sur på er i all framtid.
Marcus är så poppis att någon har gjort en t-shirt av honom..
Anders dubbelgångare stötte jag på när han själv befann sig i Ryssland.
Efter krämpor och lathet är jag tillbaka en sväng. Hur länge kan jag tyvärr inte svara på men ni som är intresserade får väl kika in här då och då för att se något livstecken. Jag har efter mycket om och men gått ner i tid på jobbet och jobbar nu endast tis-tors, vilket känns som semester på alla sätt. Ledig varje helg är ju helt galet lyxigt och de har nog inte hänt sedan början på 2000-talet.
Bebis mår bra och vi är just nu i v.29, vilket betyder att de ca 11 veckor kvar tills Fjalar galopperar ut i friheten. Jag blir tjockare för varje dag, beror delvis på bebis men också på extremt dålig självdiciplin. Dock har ju ju diciplinerat mig mycket denna sommar ändå så lite fusk ska man väl hinna med också.
Är väl dags att slänga upp en bild här i samband med återkomsten så ni får se det med egna ögon. Nåja det kommer, stress har vi inte tid med. Lev väl!
